Släktingars autografer

Det är alltid spännande att läsa bouppteckningar och föreställa sig hur släktingarnas hem såg ut baserat beskrivningar av dödsboets fastighet(er) och dess inventarier. Och en sak som gör bouppteckningarna extra spännande är att den i laga ordning undertecknades av de efterlevande, så att man på så vis i efterhand kan samla sina släktingars autografer.

Men även om husförhören ledde till att sveriges läskunnighet redan på sjuttonhundratalet var rätt hög, så fanns det inget krav från kyrkan på att man skulle kunna skriva. Därför var det vanligt i mitten på 1800-talet, då folkskolans utbredning inte riktigt ännu tagit full fart, att vuxna människor inte skrev bättre än dagens fyraåringar.

Jag heter Johansson i efternamn för att min farfars far var son till en Johan. Här ser vi denne Johan, tillsammans med sin mor, underteckna min farfars farfars bouppteckning (anno 1855) med sina initialer.